Livet

Har läst en fantastisk bok av Gordon Smith som jag fick låna av Emma. Han är ett medium som berättar om sin gåva o livet i stort. Den fick en att tänka till åtskilliga gånger på hur ens liv ser ut och vad som händer när kroppen dör. För vi, själarna dör aldrig. Det är en fascinerande bok som jag varmt rekomenderar alla att läsa. Står just nu still vad titeln är, men jag kan återkomma med det om någon är intresserad av att läsa den.

Tänkt mycket det senaste på livets ups and downs. Det går upp och ner hela tiden..ibland har man längre perioder av ups, vilket är skönt. Men man vet att förr eller senare kommer det ett down. Man vet det. Men det skrämmer inte mig att veta det, eftersom jag vet att jag tar mig upp igen oavsett vad det är som händer mig. Även om det är tungt att vara där i någon tung stund. Oftast brukar jag kämpa mig igenom den tunga perioden, ibland har man bara lust att ge upp. men det går ju inte att ge upp. Livet tillåter en inte att ge upp. Jag tror att allt som händer har en mening och att det alltid kommer något gott ur allt. Jag har många gånger tvivlat på detta när jag är mitt uppe i sorg eller olycka. Men innerst inne vet jag att jag lär mig nåt av varje situation.

Vem som helst kan förändra sitt liv eller ta sig igenom något som i stunden känns omöjligt att ta sig igenom. Livet är bra fantastiskt. Jag ser det som en slags förlossning. Det gör jääävligt ont under den värsta stunden, men man tar sig igenom det och kommer ut på andra sidan, och får till slut en belöning för det. (en bäbis, hehe) eller en insikt om att man är starkare än vad man tror.

//S